Så kallat ”hate speech” är alltid oacceptabelt, vilket är orsaken till att de flesta länder har lagar som sätter gränser för när vår universella mänskliga rättighet till yttrandefrihet går över gränsen till illegalitet. På senare tid har vi dock sett en mycket oroande utveckling där ett fåtal globala high-tech-företag med monopolliknande ställning alltmer – på ett oacceptabelt sätt –reglerat vår rätt till åsiktsfrihet på deras plattformar.

Elon Musk har kritiserat Twitter för dess diskriminerande censur, som helt enkelt gått alldeles för långt, och lovat att ändra på företagets kurs. Därför är Musks köp av Twitter förmodligen det bästa som hänt för global demokrati och yttrandefrihet på mycket länge.

Go for it, Elon!

Vad gör man när man hyrt ut ett rum, en lägenhet, eller en lokal till någon som vägrar utrymma vid avtalsperiodens utgång? Det är inte tillåtet att ta lagen i egna händer och handgripligen kasta ut personen ifråga. Istället får man ansöka om handräckning hos Kronofogden, vilket kan leda till att ärendet till slut avgörs av domstol.

M hade hyrt ut sin lägenhet i andra hand till F, som efter avtalstidens utgång vägrade att utrymma lägenheten. Parterna hade olika åsikter om vad som avtalats och hyresbeloppets storlek. Det hela slutade med en rättegång i Södertörns tingsrätt. Idag kom domen, som blev till stor glädje för vår klient: Svaranden kommer omedelbart att avhysas från lägenheten och blir dessutom betalningsskyldig gentemot käranden för dennes rättegångskostnader, samt för utebliven hyra.

”Anita” hade ansökt om uppehållstillstånd i Sverige med anledning av att hon gift sig med en man som är svensk medborgare. Ansökan avslogs av Migrationsverket och överklagades till Förvaltningsrätten.

Orsaken till Migrationsverkets avslag berodde bl.a. på att Anita sagt att makens kusin var hans ”bror”, och att maken tidigare skall ha ingått ett misstänkt skenäktenskap för att själv få uppehållstillstånd i Sverige mm.

VS Jurist lyckades övertyga Förvaltningsrätten om de omständigheter som legat till grund för Migrationsverkets avslag, inte varit korrekt bedömda.

Johan Olehäll, jurist på VS Jurist, kommenterar:
– Vi är glada att domstolen såg till den bevisning vi sänt in som klart och tydligt visar att vår klient har haft rätten på sin sida.  Man har kommit fram till ett beslut som både är humant och juridiskt korrekt.

(Anita heter egentligen något annat.)

Republikanernas majoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, har tillsammans med flera andra ledande republikaner slått fast att Neil Gorsuch ”på ett eller annat sätt” kommer att sväras in som ledamot i USA:s högsta domstol innan veckan är över.

I ett försök att obstruera och försena processen (läs: för att vinna politiska poäng hos den egna väljarkåren) håller just nu den demokratiske senatorn från Oregon, Jeff Merkley, ett maratontal som i skrivande stund pågått i mer än 15 timmar (!) i sträck.

Den amerikanska senaten har sedan länge (med ett och annat undantag) tillämpat en intern regel som inneburit att det ska krävas en kvalificerad majoritet om 60 röster för att konfirmera en domare som av presidenten nominerats till högsta domstolen. Detta istället för genom ett enkelt majoritetsbeslut om 51 röster (senaten består av 100 ledamöter, vid lika röstetal har vicepresidenten utslagsröst).

Presidents Trumps val, domaren Neil Gorsuch, må vara konservativ, men det finns knappast någon seriös aktör som ifrågasätter vare sig hans kompetens eller juridiska kvalifikationer. Tvärtom, han är en av de mest aktade domarna i hela landet och enligt bedömare en av de mest kvalificerade kandidaterna för jobbet.

Besvikna över ett förlorat presidentval, samt över att republikanerna vägrat låta Obama i slutet av sin ämbetsperiod fylla den vakanta platsen med sitt eget val, domaren Merrick Garland, har nu demokraterna i senaten gått samman i ett försök att blockera utnämningen av Gorsuch. Orsaken till att republikanerna inte ville släppa igenom Merrick Garland mitt under brinnande valår var att man argumenterade att väljarna, dvs. det amerikanska folket, skulle få avgöra saken genom att lägga sin röst på den presidentkandidat man ville skulle få äran att utse nästa ledamot till högsta domstolen. Allt talar för att demokraterna hade agerat på samma sätt i motsvarande situation.

Tillbaka till den nominerade kandidaten, Neil Gorsuch. Ingen betvivlar som sagt hans kvalifikationer. Inte heller är han mer kontroversiell eller högerkonservativ än de domare som tillsatts under Obama (med stöd av tillräckligt många republikaner för att komma upp i 60 röster) varit vänsterliberala. Tvärtom, statistiken visar att Gorsuch varit på samma sida som majoritetsuppfattningen i hela 99 % av de cirka 2700 domar han varit med och avkunnat de senaste 10 åren. Detta är siffror som talar för sig själva.

Genom sitt agerande mer eller mindre tvingar demokraterna den republikanska majoriteten i senaten att ändra röstreglerna så att endast en enkel majoritet krävs för att konfirmera Gorsuch. Detta kommer i sin tur öppna upp för betydligt mer kontroversiella domartillsättningar i framtiden – både under president Trumps ämbetstid, men också under framtida presidentadministrationer oavsett vilket parti som sitter vid makten.

Utvecklingen går därmed sannolikt mot att USA får en alltmer aktivistisk högsta domstol, med domare som istället för att tillämpa lagen utifrån de förutsättningar som gällde när den stiftades, i praktiken stiftar lagar bakom domarskranket (eng. ”legislate from the bench”). Visar sig detta bli fallet, är det inte bara en olycklig utveckling, utan också en farlig sådan, eftersom lagstiftande makt i varje väl fungerande demokrati bör vara förbehållet de folkvalda parlamenten.